SLU önskar hjälp från jägarkåren till ett nytt forskningsprogram: “Unik möjlighet att bidra”

Det pågår just nu en översyn av jakttiderna. Nu efterlyser SLU hjälp med observationer, bland annat från jägarkåren.

– Vi vet att dagens jakttider delvis är baserade på gamla och ofullständiga data. Det gäller både när ungarna föds och när de blir oberoende säger Cecilia Di Bernardi som är forskare vid Grimsö forskningsstation och arbetar inom projektet.

I ett pressmeddelande skriver SLU att jakttiderna i Sverige bland annat är satta för att inte föräldradjur ska fällas medan det finns ungar som är beroende av dem. Därmed behövs det dels aktuell kunskap om när ungarna föds, dels information om när de är gamla nog att klara sig själva.

Våren kommer tre till fyra veckor tidigare än för 50 år sedan. Vad händer när förutsättningarna ändras? Föds ungarna tidigare? Blir ungarna i så fall även självständiga tidigare?

Det är några av frågorna som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet kommer att undersöka i ett nytt forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket inför den kommande översynen av jakttiderna. Fokus ligger på rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver. SLU har redan visat att dagens kunskap är inaktuell för de arterna.

SLU menar att jägarkåren kan komma att ha en mycket viktig roll i projektet:

”Jägarna har en unik möjlighet att bidra med data genom de hundratusentals viltkameror som finns utsatta, och genom att jägarna hanterar tusentals fällda vilt. Bilder av familjegrupper från viltkameror gör det möjligt att avgöra när ungarna fötts och hur länge de följer föräldrarna. På motsvarande sätt skulle bilder av fällda honor från början av jaktsäsongen kunna visa om de fortfarande diar ungarna. Självklart kan dock all allmänhet bidra med bilder av familjegrupper respektive döda individer.”

Vid den förra översynen av jakttiderna 2019-2020 inkom flera hundra remissvar på förslagen till Naturvårdsverket, vilket visar att frågan engagerar många olika aktörer och intressen i samhället.

– All viltförvaltning bygger på avvägningar. För att hitta bra sådana behövs aktuell kunskap säger Fredrik Widemo, forskare vid Institutionen för vilt, fisk & miljö som leder forskningsprogrammet. Nu hoppas vi att jägare och andra vill bidra med bilder av familjegrupper och av döda individer för att den kommande översynen ska kunna baseras på bättre kunskap för de här arterna.

 

Inlägget SLU önskar hjälp från jägarkåren till ett nytt forskningsprogram: “Unik möjlighet att bidra” dök först upp på VILDMARKEN®.

Sveriges digitala magasin inom jakt, fiske och friluftsliv